Harrpremiär

Ibland har man ett rejält sug i magen, man vet inte om man är hungrig eller skitnödig. Men under våren beror det nog mest på att älvarna håller på att öppnas.

Under islossningen kanske älvarna här uppe inte bjuder på sitt allra bästa fiske, det vet jag. Men har man suttit innomhus hela vintern med manodepresiva symptom så bryr man sig inte. Bara att få göra lite vintertorra kast med vindknutar, fastna i isblock och förfrysa tårna i andasvadarna är nog, fisken kommer sekundärt. Strålande sol berikade stränderna under denna dag och desperata försök efter harr var uppgiften. Kasten var kanske inte något man skulle stajla med inför en grupp , men känslan var destå större. Hoppandes från isflak till isflak tog jag mig fram längs torneälvens strand med nympfen hängandes ut mot älven. Ett påslag fick jag dock innan jag var tvungen att fly undan en plötslig men ack så kraftig islossning. I alla fall när man i panik rullar in linan och springer in mot land för att undkomma. Standen fylldes med is och att lägga ut linan på nytt kändes om möjligt ännu hopplösare än tidigare med all ismassa som drev förbi. Oskadd och nedkyld får man väl kalla det en lyckad harrpremiär i torneälven.



-Daniel-

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0